Är du utsatt?

Vem drabbas?

Alla kvinnor, tjejer och barn kan bli utsatta för våld i en nära relation/ eller av en för dem okänd person.
Det är inte bundet till klass, ålder eller socioekonomisk faktor. Vem som helst kan bli utsatt för någon eller några av dessa nedanstående exemplen på våld.

Vi vill förtydliga att anhöriga till våldsutsatta ofta kan behöva råd och stöd. Tveka inte att kontakta oss om just DU är anhörig.

Vi vill även vara tydliga med att det inte behöver vara en partner som utsätter dig för våld – det kan vara ett barn, ett syskon, en arbetsgivare, en bekant, en släkting eller annan.

Vad är våld?

Våld kan utföras på många sätt, våld är inte bara slag och sparkar. Nedan följer en bra definition på våld:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något den vill”. – (Per Isdal)

Exempel på våld:

  • Psykiskt våld; (Exempelvis; Använda nedvärderande ord och fraser, tala om sin partner på ett nedvärderande sätt inför/till andra),
  • Sexuellt våld; (Exempelvis; Tvinga sin partner till sexuella handlingar utan att ha försäkrat sig om att intresset är ömsesidigt (utan samtycke), våldtäkt, grooming (mot barn över internet), Sugar-daddy funktion (sexuella tjänster mot materiell ersättning i form av pengar, saker, kläder eller droger),
  • Fysiskt våld; (Exempelvis; slag, sparkar, knuffar, örfilar, nypningar med mera),
  • Ekonomiskt våld (Exempelvis; under tvång tvinga sin partner skriva på lånehandlingar, Swisha pengar med mera),
  • Materiellt våld (Exempelvis; slå sönder saker, gömma räkningar, undanhålla viktiga papper),
  • Hot och trakasserier ( Exempelvis; verbalt, via mobil i form av text samt via sociala medier),
  • Tvingas se pornografi mot sin vilja,
  • Försummelse (Exempelvis att inte hjälpa en partner med funktionsnedsättning, laborera med någons medicin eller när det gäller barn; inte tillgodose barnets känslomässiga, praktiska samt fysiska behov),
  • Latent våld; Latent våld kan vara en stark ilska och aggressivitet som visar sig i våldsutövarens kroppshållning, kroppsuttryck samt ansiktsuttryck. Latent våld skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare upplevelser/erfarenheter av fysiskt våld.
  • Eftervåld; alla typer av våldshandlingar, kontroll och försök att utöva makt efter själva uppbrottet. Eftervåldet är ofta mycket utmattande för den utsatte.

Enligt Allan Wade är våld när handlingen inte är ömsesidig, tex våldtäkt är ett exempel som ofta beskrivs som sex, men det är egentligen en person som tar sig rätten att utnyttja din kropp. Hur vi beskriver våldet tydliggör att det är En persons handlingar som begås i syfte att kränka eller skada den andra. Om våldet beskrivs på ett sätt som antyder att båda var delaktiga läggs skuld på den som kränks.

Roks broshyr om Varningssignaler och råd (PDF-dokument)

Vad kan du göra för att stötta?

Bistå kvinnan genom att lyssna och stödja.Det är viktigt att du gör detta kravlöst så att kvinnan känner och förstår att du finns för henne. Erbjud dig att följa med till kvinnojouren (0224-182 89) till eventuellt läkarbesök eller vid myndighetsbesök. Du kan även råda kvinnan att byta telefon och telefonnummer samt avmarkera platstjänsten i mobiltelefonen. Detta för att aktuell förövare ej ska kunna se var kvinnan är. Har kvinnan barn, egna eller gemensamma med sin förövare, är det viktigt att tillse att de är trygga. Skulle situationen bli akut, tveka inte att ringa 112. I övrigt finns stöd att finna genom Kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-505050.

Du kan råda kvinnan att exempelvis;

  • Skriva dagbok,
  • Dokumentera skador med hjälp av kamera eller mobilkamera,
  • Göra ”skärmdumpar” av inkommen kommunikation i form av  sms- och/ eller mms,
  • Bistå kvinna med att se över sin ekonomi….med mera..

Behöver du stöd i din roll så tveka inte att höra av dig till närmaste kvinnojour på orten. Du är alltid välkommen med frågor!

För närstående

Varför går hon inte? Det är frågan som många ställer, när de möter våld i nära relation. Broschyren ”Det är bara att lämna honom” ger svar på några av frågorna. Ladda ner i pdf-format.

Det är bara att lämna honom (PDF-dokument)

Normaliseringsprocessen kan beskrivas som kvinnans sätt att anpassa sig efter mannens försök att upprätthålla och utöka kontrollen av henne. Enkelt beskrivet betyder det att våldet i hemmet till slut nästan känns normalt. Man glömmer bort hur det är att leva i en relation där han inte slår.

• Gränser förskjuts och utplånas. Allt det som kännetecknar en människas integritet gör mannen i en våldsrelation intrång i. Det kan gälla rätten att välja hur hon vill använda sina pengar, att ha egna fritidsintressen, hålla liv i relationer med vänner, släkt och studie- eller arbetskamrater, klädstil och annat som ingår i livets dagliga vanor. Det handlar om rätten till en privat zon, kunna tala ostört i telefon, ha egna lösenord till olika digitala konton, öppna sin egen post etcetera. Det gäller också kroppsliga gränser, exempelvis när och hur hon vill bli smekt eller ha sex, närings- och sömnbehov med mera.

När mannen gång på gång kliver över de gränser en kvinna hade då han först träffade henne har till sist hela hennes livsutrymme invaderats.

Resultat: Kvinnan kan inte längre själv urskilja var hennes gränser går. Mannen har skaffat sig rätten att definiera hennes behov. Han äger hennes livsrum.

• Isolering. För en man som vill kontrollera sin partner är det nödvändigt att skärma av henne från omgivningen. I takt med att speglingarna och intrycken utifrån knappas in får mannens våld allt friare spelrum. I samma takt undviker den våldsutsatta kvinnan socialt umgänge, eftersom hon börjat frukta att även utomstående kommer att betrakta henne som en dålig kvinna som måste korrigeras med våld.

Resultat: Mannen blir kvinnans ende referenspunkt. Hans kontroll utökas till att också gälla hennes åsikter, värderingar och normer. Han avgör vad som är gott och vad som är ont.

• Växling mellan våld och värme. Att visa upp två helt motsatta sidor inför andra skapar alltid förvirring. Det gamla förhörstricket ”Good cop/bad cop” är ett välkänt exempel på denna teknik, liksom Stockholmssyndromet. Kvinnor i misshandelsrelationer talar ofta om mannens dubbelnatur (Dr Jekyll och Mr Hyde). Ju mer isolerad kvinnan blir, desto tacksammare blir hon också över de tillfällen då mannen ger henne ömhetsbevis. Det blir han som tröstar henne för de missgärningar han själv utsatt henne för.

Resultat: Kvinnan blir känslomässigt beroende av våldsverkaren, eftersom bara han kan avgöra hur hon ska må. Mannen blir Gud.

Normalisering av våld är en kvinnlig överlevnadsstrategi

Normaliseringsprocessens gradvisa utplåning av kvinnans självkänsla och identitet är ett resultat av både kvinnans och mannens strategier. För mannens del är en viktig effekt av misshandeln att han uppnår kontroll. Dels en kortsiktig kontroll som utövas via själva våldshändelserna, dels den mer långsiktiga kontrollen som består av kontinuerlig hjärntvätt.

Våldet behöver till slut inte ens utövas, utan det räcker att både kvinnan och mannen vet att om hon inte fogar sig så kan han ta till våld och skapa fysisk smärta, rentav döda henne. Det kan kallas för latent våld.

Även om kvinnan har normaliserat våldet är det inget hon trivs med. För att stå ut kan människor normalisera även det som de vet är skadligt. Det är viktigt att komma ihåg att alla kvinnor hittar strategier för att klara av vardagen, som i ett utifrånperspektiv kan vara svåra att förstå, men som för kvinnan utgör val och bedömningar utifrån det snäva handlingsutrymme hon har kvar. För kvinnan handlar normaliseringsprocessen om överlevnads- och anpassningsstrategier.

Ingen kvinna vill bli misshandlad!

De 8 mest vanliga härskarteknikerna;

När en kvinna är utsatt, använder sig förövaren inte sällan av något som kallas härskartekniker. Här nedan har vi noterat de åtta (8) mest vanligt förekommande härskarteknikerna – för att ge en bild av vad dessa specifikt kan innehålla. Det kan även vara så att flera härskartekniker används parallellt.

1. Osynliggörande

När någon gör så att du känner dig utestängd, bortglömd eller överkörd.
Du kanske håller ett föredrag eller en redovisning som någon saboterar genom att hela tiden avbryta, eller inte visar någon som helst reaktion på det du sagt efteråt. Det kan också vara när någon bara byter samtalsämne utan att kommentera det du sa.
Motstrategi: Lyft fram den som blivit ignorerad eller avbruten, plocka upp hennes tråd igen.

2. Förlöjligande

När någon gör att du känner dig dum, förminskad och bortgjord.
Någon kanske himlar med ögonen när du sagt något. Eller så kan någon lägga huvudet på sned och göra smackande läten när du tar upp en sak du är arg över. Ofta bemöts kvinnor och tjejer som små barn eller jämförs med kacklande höns. Ord och uttryck som ”lilla vän”, ”lilla gumman” känns som en klapp på huvudet och får många att känna sig inkompetenta.
Motstrategi: Skratta inte åt taskiga skämt som förklenar tjejer eller kvinnor. Invänd gärna och säg: ”Det där låter som en klassisk härskarteknik, jag trodde det hade blivit omodernt.”

3. Undanhållande av information

När du inte får veta sådant som är viktigt för dig och som kanske många runt dig vet om.
Det kan vara tider som ändrats eller nya rutiner. Får du inte veta vad som gäller kan du inte heller vara delaktig på samma sätt och hamnar lätt utanför.
Motstrategi: Informera den som är ny eller har svårt att komma in i gänget om allt nytt du får reda på. Vägra delta i spelet.

4. Dubbelbestraffning

Hur du än gör så gör du ändå fel. Du kan få höra att du borde ta för dig mer, men om du gör det kan du få höra att du är bråkig, krävande, påflugen eller jobbig. Har du sex med flera olika partners stämplas du som hora, men dejtar du aldrig anses du präktig och tråkig.
Motstrategi: Ge beröm när en tjej bryter mot dumma normer eller går sin egen väg. Visa var du står själv så kommer fler att följa efter.

5. Påförande av skuld och skam

När någon får dig att skämmas och må dåligt för något som inte är ditt fel. En mix av förlöjligande och dubbelbestraffning.
Våldtagna tjejer och kvinnor får ofta höra att de klädde sig utmanande, drack för mycket eller var naiva medan sexförbrytaren ofta ursäktas med att han var full eller inte fattade.
Motstrategi: Säg emot. Vems fel är det när någon blir utsatt för ett brott?

6. Våld och hot om våld

Skapar rädsla och otrygghet, även i de fall då hotet inte är uttalat.
Om en kille säger att han gärna skulle slå en högljudd tjej på käften eller drämmer näven i ett skåp för att visa hur arg han är, då visar han samtidigt vad han är kapabel att göra mot dig. Det är outtalade hot.
Motstrategi: Ta våld på allvar och ta avstånd från det varje gång du ser eller hör talas om det.

7. Objektifiering

Att se någon som ett objekt och inte som en unik individ.
Att bli objektifierad är att betraktas som ett tomt föremål som går att byta ut eller behandla som man vill. När kvinnor och tjejer bedöms efter sitt utseende blir de samtidigt reducerade till varor eller prydnader. En man kan exempelvis kolla på en kvinnas/tjejs bröst istället för att lyssna på vad hon säger.
Motstrategi: Ge tjejer och kvinnor komplimanger för annat än deras utseende!

8. Splittring

Att spela ut tjejer och kvinnor mot varandra och försvaga dem som grupp.
Tjejer fostras till att känna rivalitet istället för lojalitet. De uppmuntras till att tävla om killars uppskattning och uppmärksamhet och bli bitchiga istället för att hålla ihop och hjälpa varandra.
Motstrategi: Var solidarisk med tjejer och kvinnor. Det är bara med gemensam styrka vi kan förändra orättvisor. Vem är det då som tjänar mest på att splittra kvinnor?

Och så var det ju det här med mansplaining, när en man på ett synnerligen långrandigt vis förklarar något som du redan vet. Men det vet inte han, för han slutar aldrig ”mansplaina”.

– I vilken av härskarteknikerna passar det bäst in?

Internetsäkerhet

Om du misstänker att någon kontrollerar vad du gör på datorn kan du skydda dig genom att använda så kallad ”privat surfing”. Då kan ingen se vilka sidor du besökt. Läs mer om hur du gör i din webbläsare under rubriken ”Säkerhet” i menyn.

Informationen hämtad vid ROKS hemsida (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige).

Uppdaterad/ 2023-07-05