Alla kvinnor, tjejer och barn kan bli utsatta för våld. Det är inte bundet till klass, ålder eller socioekonomisk faktor. Anhöriga till våldsutsatta kan ofta också behöva råd och stöd. Det behöver inte heller vara en partner som utsätter dig för våld. Det kan vara ett barn, ett syskon, en arbetsgivare, en bekant, en släkting eller någon annan. Oavsett vem det är som utövar våldet, så är det aldrig ditt fel. Och det finns hjälp att få.
Våld är inte bara slag och sparkar. Nedan följer en tydlig definition på våld:
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något den vill” (Per Isdal, 2001)
Våldstyper
- Psykiskt våld: t ex använda nedvärderande ord och fraser, tala om sin partner på ett nedvärderande sätt inför/till andra
- Sexuellt våld: t ex tvinga sin partner till sexuella handlingar utan att ha försäkrat sig om att intresset är ömsesidigt (utan samtycke), våldtäkt, grooming (mot barn över internet), sugardaddy-relationer (sexuella tjänster mot materiell ersättning i form av pengar, saker, kläder eller droger)
- Fysiskt våld: t ex slag, sparkar, knuffar, örfilar, nypningar med mera
- Ekonomiskt våld: t ex tvinga sin partner skriva på lånehandlingar, swisha pengar
- Materiellt våld: t ex slå sönder saker, gömma räkningar, undanhålla viktiga papper
- Hot och trakasserier: t ex verbalt, via mobil i form av sms samt via sociala medier
- Tvingas se pornografi / sexuellt våld mot sin vilja
- Försummelse t ex att inte hjälpa en partner med funktionsnedsättning, laborera med någons medicin eller när det gäller barn; inte tillgodose barnets känslomässiga, praktiska samt fysiska behov
- Latent våld: t ex en stark ilska och aggressivitet som visar sig i våldsutövarens kroppshållning, kroppsuttryck samt ansiktsuttryck med syfte att skapa rädsla. Upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare upplevelser/erfarenheter av fysiskt våld.
- Eftervåld: alla typer av våldshandlingar, kontroll och försök att utöva makt efter själva uppbrottet. Eftervåldet är ofta mycket utmattande för den utsatte.
Vad kan du göra för att stötta?
Har du en våldsutsatt kvinna i din närhet? Hjälp henne genom att lyssna och stötta. Det är viktigt att du gör detta kravlöst så att kvinnan känner och förstår att du finns för henne. Erbjud dig att följa med till oss på kvinnojouren, till eventuellt läkarbesök eller till Socialtjänsten. Du kan även råda kvinnan att byta telefon och telefonnummer samt avmarkera platstjänsten i mobiltelefonen. Detta för att aktuell förövare inte ska kunna se var kvinnan är. Har kvinnan barn, egna eller gemensamma med sin förövare, är det viktigt att se till att de är trygga. Skulle situationen bli akut, tveka inte att ringa 112. I övrigt finns stöd att få genom Kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-505050. Ditt samtal till Kvinnofridslinjen syns inte på telefonräkningen och du kan även få tolkstöd när du ringer till dem.
Här är några bra tips som du kan råda kvinnan till, som kan vara till stor hjälp framöver:
- Skriv dagbok
- Dokumentera skador med hjälp av kamera eller mobilkamera
- Gör skärmdumpar av sms och mms
- Hjälp henne att se över sin ekonomi; har hon eget bankkonto? Behöver hon byta bank-id och tillhörande kod?
- Ladda ner Skatteverkets App och hjälp kvinnan ”spärra obehörig adressändring”
- Har hon ett eget boende (med eget kontrakt) eller behöver hon hjälp ställa sig i bostadskö?
Behöver du stöd i din roll så tveka inte att höra av dig till oss. Du är alltid välkommen med frågor.
För närstående – varför går hon inte?
Varför går hon inte? Det är frågan som många ställer, när de möter våld i nära relation. Normaliseringsprocessen kan beskrivas som kvinnans sätt att anpassa sig efter mannens försök att upprätthålla och utöka kontrollen av henne. Enkelt beskrivet betyder det att våldet i hemmet till slut nästan känns normalt. Man glömmer bort hur det är att leva i en relation utan våld.
• Gränser förskjuts och utplånas. Allt det som kännetecknar en människas integritet gör mannen i en våldsrelation intrång i. Det kan gälla rätten att välja hur hon vill använda sina pengar, att ha egna fritidsintressen, hålla liv i relationer med vänner, släkt och studie- eller arbetskamrater, klädstil och annat som ingår i livets dagliga vanor. Det handlar om rätten till en privat zon, kunna tala ostört i telefon, ha egna lösenord till olika digitala konton eller öppna sin egen post. Det gäller också kroppsliga gränser, exempelvis när och hur hon vill bli smekt eller ha sex, eller närings- och sömnbehov.
När mannen gång på gång kliver över de gränser en kvinna har, har till sist hela hennes livsutrymme invaderats. Resultat: Kvinnan kan inte längre själv urskilja var hennes gränser går. Mannen har skaffat sig rätten att definiera hennes behov. Han äger hennes livsrum.
• Isolering. För en man som vill kontrollera sin partner är det nödvändigt att skärma av henne från omgivningen. I takt med att speglingarna och intrycken utifrån knappas in får mannens våld allt friare spelrum. I samma takt undviker den våldsutsatta kvinnan socialt umgänge, eftersom hon börjat frukta att även utomstående kommer att betrakta henne som en dålig kvinna som måste korrigeras med våld. Resultat: Mannen blir kvinnans enda referenspunkt. Hans kontroll utökas till att också gälla hennes åsikter, värderingar och normer. Han avgör vad som är gott och vad som är ont.
• Växling mellan våld och värme. Att visa upp två helt motsatta sidor inför andra skapar alltid förvirring. Det gamla förhörstricket ”Good cop/bad cop” är ett välkänt exempel på denna teknik. Kvinnor i misshandelsrelationer talar ofta om mannens dubbelnatur (Dr Jekyll och Mr Hyde). Ju mer isolerad kvinnan blir, desto tacksammare blir hon också över de tillfällen då mannen ger henne ömhetsbevis. Det blir han som tröstar henne för de missgärningar han själv utsatt henne för. Resultat: Kvinnan blir känslomässigt beroende av våldsverkaren, eftersom bara han kan avgöra hur hon ska må.
Normalisering av våldet – en överlevnadsstrategi
Normaliseringsprocessens gradvisa utplåning av kvinnans självkänsla och identitet är ett resultat av både kvinnans och mannens strategier. För mannens del är en viktig effekt av misshandeln att han uppnår kontroll. Dels en kortsiktig kontroll som utövas via själva våldshändelserna, dels den mer långsiktiga kontrollen som består av kontinuerlig hjärntvätt.
Våldet behöver till slut inte ens utövas, utan det räcker att både kvinnan och mannen vet att om hon inte fogar sig så kan han ta till våld och skapa fysisk smärta, rentav döda henne. Det kallas för latent våld.
Även om kvinnan har normaliserat våldet är det inget hon trivs med. För att stå ut kan människor normalisera även det som de vet är skadligt. Det är viktigt att komma ihåg att alla kvinnor hittar strategier för att klara av vardagen, som i ett utifrånperspektiv kan vara svåra att förstå, men som för kvinnan utgör val och bedömningar utifrån det snäva handlingsutrymme hon har kvar. För kvinnan handlar normaliseringsprocessen om överlevnads- och anpassningsstrategier.
Fler möjligheter till stöd, kunskap och hjälp
ROKS – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
ECPAT – Här kan du som är under 18 år få hjälp, stöd och kunskap om bilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL. De kan också hjälpa dig ta ner nakenbilder som har spridits.
ECPAT – Information till dig som vuxen, förälder eller annan myndig person som behöver mer kunskap och/eller stöd i frågor som gäller sexualbrott mot och/eller exploatering av barn.
GAPF – Hedersrelaterat våld och förtryck
BOJ – Brottsofferjourernas riksförbund
RSCI – Riksorganisationen stödcentrum mot incest
HOPP – Riksorganisationen mot sexuella övergrepp
ATSUB – Föreningen Anhöriga till Sexuellt utnyttjade Barn
RISE – Stödförening för vuxna som utsatts för incest eller andra sexuella övergrepp som barn
BRIS – Barnens rätt i samhället
REAL STAR – verkar för en värld fri från sextrafficking. Real Stars arbetar både nationellt och inom EU genom kampanjer och opinionsbildning och där budskapet – Fair Sex- uttrycks i både design, konst och mode.
SALA PRIDE – verkar för att förbättra hbtqia-personers livssituationer och rättigheter.
STÖDLINJEN FÖR TRANSPERSONER: för vuxna, inklusive ickebinära, som utsatts för våld i nära relation eller sexuella övergrepp.